Området för nootropiska läkemedel (ibland felaktigt kallade “smarta droger”) var vid tiden för deras tillkomst reserverat för några få entusiaster med goda kunskaper i engelska. Tillväxten av onlineförsäljare och gemenskaper samt filmer och tv-serier som handlar om ämnet har bidragit till att popularisera kognitiv förbättring och gjort dessa produkter tillgängliga för alla som vill använda dem.
Vad är nootropics?
Corneliu E. Giurgea, den rumänska kemisten som först syntetiserade piracetam, utvecklade begreppet “nootropisk substans” redan 1972.
Ordet “nootropic” kommer från de grekiska orden νους (vi) och τρoπoς (tropos), som betyder “ande” respektive “förändring”. Nootropics är alltså naturliga eller syntetiska ämnen som positivt förändrar kognitiva förmågor och förbättrar till exempel inlärning, minne, motivation och kreativitet.
Forskningen om nootropics syftar till att upptäcka nya ämnen som kan förbättra hjärnans kognitiva förmåga och därmed kompensera för eventuella neuropsykologiska brister, t.ex. i samband med åldrande.
Media hänvisar ofta felaktigt till “smarta droger”, men experter på kognitiv förbättring skiljer i allmänhet mellan nootropics och smarta droger: de förstnämnda har en mycket låg förekomst av biverkningar, är inte giftiga för organismen och orsakar inga typiska “narkotiska” effekter, och de utgör inte heller någon risk för beroende eller psykofysiskt beroende.
Termen “smarta droger” avser snarare stimulerande ämnen som används för att behandla uppmärksamhets- och inlärningsstörningar som ADHD. Dessa är receptbelagda läkemedel med ökade biverkningar och en inneboende risk för missbruk och beroende, och bör endast användas under medicinsk övervakning. Denna kategori omfattar Ritalin, amfetamin och deras derivat, men även nikotin i cigarettobak.
Nootropa ämnen är en särskild gren av psykoaktiva ämnen. Enligt Giurgea kan en substans eller ett läkemedel betraktas som nootropiskt om det uppfyller följande kriterier:
- Förbättrar inlärning och minne.
- Stärker den mentala motståndskraften mot förhållanden som skulle främja förlusten av förvärvade mentala tillstånd.
- Skyddar hjärnan från fysiska eller kemiska skador (t.ex. skador orsakade av blåmärken, neurotoxiner, föroreningar, vissa läkemedel osv.)
- Ökar effektiviteten hos hjärnans kontrollmekanismer i det kortikala/subkortikala området (t.ex. genom att förbättra reaktionstiden).
- Det finns i allmänhet inga allvarliga biverkningar eller narkotiska läkemedel och dess toxicitet är mycket låg.
I dag är klassificeringskriterierna dock mycket mindre strikta: alla ämnen som förbättrar kognitiva förmågor och som har en låg förekomst av biverkningar anses vara nootropiska ämnen.
Många av de klassiska nootropa ämnena, såsom racetamer (piracetammedivat) och kolintillskott, har tidigare använts som primära eller kompletterande behandlingar för demens, minnes- eller uppmärksamhetsstörningar och Alzheimers sjukdom, medan andra mer obskyra ämnen fortfarande befinner sig på forskningsstadiet och ännu inte används i klinisk praxis.
Om vi håller oss till denna generiska definition är det troligt att du redan tar en nootropisk substans regelbundet. Koffein, världens mest populära “drog”, anses av många ha en nootropisk effekt, eftersom det förbättrar uppmärksamhet och inlärning samt har en mild stimulerande effekt.
Vissa ämnen som inte uttryckligen förbättrar minnet eller uppmärksamheten kallas ändå ofta nootropics. Det är ämnen som förbättrar humöret, minskar ångest (på jargongen anxiolytika) eller ger en känsla av psykofysiskt välbefinnande.
Bland dessa ämnen finns fenibut (ett ryskt anxiolytiskt medel som inte försämrar kognitiva förmågor och uppmärksamhet), sulbutiamin (ett vitamin B1-derivat som i Frankrike används som psykostimulerande medel) och ashwagandha (en växt med en stark anxiolytisk och antistress-effekt).
Även om dessa ämnen inte verkar direkt på minnet, bidrar deras humörhöjande egenskaper indirekt till att förbättra koncentrationen och välbefinnandet.
Det kan tyckas konstigt, men olika studier stöder hypotesen att en person som lider av ångest, oro eller osäkerhet kommer att prestera bättre kognitivt om han eller hon tar ett milt lugnande medel jämfört med ett stimulerande medel, och vice versa. Även om det verkar kontraintuitivt är det nu känt att minnet och kognitiva processer är nära kopplade till känslor och individens psykologiska tillstånd.
Enligt Yerkes-Dodsons lag finns det till exempel en optimal nivå av stimulering, som skiljer sig från person till person, och som varken bör vara för hög för att orsaka ångest och oro eller för låg för att orsaka distraktion och ouppmärksamhet.
Det är därför som nootropiska utövare har en varierad arsenal av ämnen som de kan använda i olika sammanhang (det mentala tillstånd och sociala sammanhang vi befinner oss i).
Vem använder den och varför?
Sedan piracetam upptäcktes har andra ämnen undersökts och utvecklats för behandling av kognitiv försämring. Många läkemedel som härstammar från piracetam (“racetamer”) har utvecklats i hopp om att de ska vara ännu effektivare än piracetam.
Ett exempel är fenylpiracetam, som har både sinnes- och kroppsstimulerande egenskaper. Å andra sidan har Aniracetam en mer anxiolytisk effekt, medan Coluracetam har antidepressiva effekter.
Fram till för tjugo år sedan användes kognitiva förstärkare uteslutande i kliniska sammanhang, till exempel vid behandling av kognitiva störningar (demens, Alzheimers sjukdom etc.), men under de senaste åren har användningen av nootropiska medel ökat exponentiellt bland unga vuxna som vill förbättra sina akademiska eller yrkesmässiga prestationer.
Modafinil (Provigil), ett ämne som vanligtvis används för att behandla narkolepsi, har till exempel ökat betydligt bland studenter. Modafinil används på grund av dess stimulerande effekt, som hjälper dig att fokusera på en enda uppgift under längre tid utan de betydande biverkningarna och risken för missbruk och beroende som amfetamin medför.
Var ska man börja?
De mest populära och säkraste nootropiska ämnena är utan tvekan Noopept, Piracetam och Modafinil, ämnen som har använts i flera år i klinisk praxis och bland nootropiska entusiaster.
Lär dig teorin först
Om du är redo att ta det första steget och experimentera med nootropiska substanser ska du inte låta dig skrämmas av de studier som krävs. Det finns ingen “trollstav” som omedelbart ökar din intelligens utan någon ansträngning. Att studera nootropics hjälper dig inte bara att förbättra din produktivitet och kognitiva förmåga, utan hjälper dig också att bättre förstå hur hjärnan fungerar.
Det första steget innan du tar nootropiska läkemedel är att studera hjärnans funktion och neurotransmittorer (serotonin, dopamin, noradrenalin etc.). Det andra steget är att studera betydelsen av acetylkolin, den neurotransmittor som är grundläggande för minnesfunktionen: vi diskuterade detta i detalj i vår artikel om kolintillskott.
En av de viktigaste sakerna är att veta hur man använder dessa ämnen på rätt sätt. Även om det har sagts att nootropiska läkemedel är “lika säkra som salt” är ett överdrivet intag av natrium också ohälsosamt. Ta reda på dosen och administreringsmetoden innan du tar en substans, och inför nya substanser först efter att ha testat dem isolerat.
Börja alltid med den lägsta effektiva dosen och gör ett allergitest, dvs. ta ~1 mg (eller mindre om det är en mycket aktiv förening) av varje nytt ämne som introduceras. För ämnen med hög aktiv dos, t.ex. Piracetam, börja med en högre dos, t.ex. 400 mg.
Kom också ihåg att cykla (t.ex. ta en viss substans i 30 dagar och sedan sluta ta den i ytterligare 30 dagar) för att få en tydlig baslinje – ditt mentala och fysiska grundtillstånd, i avsaknad av externa variabler – och även för att minska “toleransen” mot de positiva effekterna av en viss nootropisk substans.
Kapslar eller pulver?
Till en början är det bäst att köpa nootropics i kapslar, men när du väl är bekant med ämnet är det bättre att välja pulverprodukter, eftersom de är billigare och doseringen är mer flexibel. För att göra detta behöver du först en våg som mäter milligram.
Köp inte vilken julklappsvåg som helst, eftersom de inte är utformade för att mäta doser under 100 mg (många mäter inte ens doser under ett gram): du behöver en 0,001 g-våg som AWS Gemini 20, AWS GPR-20 eller Philonext, som du kan köpa på eBay eller Amazon.
Ta inte pulveriserade ämnen utan att först mäta dem! Skopor och mikrosopor (små plastskedar som ofta säljs tillsammans med pulveriserade nootropiska medel) tjänar bara till att flytta pulvret från påsen till vågen och kan vara avvikande med tiotals milligram, vilket ofta resulterar i dubbla eller tredubbla den önskade dosen.
De vanligaste nootropics som används
När det gäller kognitiv förbättring kan det svindlande antalet substanser vara direkt skrämmande. Här är en användbar lista över några av de mest populära och allmänt använda nootropiska ämnena.
Uppmärksamhet och motivation
- Koffein och L-theanin främjar på ett synergistiskt sätt koncentration och vakenhet. Kombinationen av koffein och teanin, en aminosyra som finns i små mängder i vissa raffinerade gröna teer, minskar koffeinets biverkningar (t.ex. ångest och överstimulering) och förbättrar ytterligare de kognitiva förmågorna.
- Modafinil och armodafinil – dessa två föreningar fungerar särskilt effektivt som stimulantia för kropp och själ.
- Rhodiola Rosea – en växt som fungerar som en adaptogen, dvs. den hjälper kroppen att reagera positivt på stimuli som orsakar stress. Det minskar också trötthetskänslor och har en anxiolytisk, antidepressiv och stimulerande effekt. Det används också för att lindra effekterna av koffeinabstinens.
Kognitiva färdigheter
- Piracetam – den ursprungliga racetamen – utvecklades ursprungligen som ett sömnmedel på grund av dess liknande struktur som GABA, men när det testades på djur (och senare på människor) visade det sig att det förbättrade minnet och den kognitiva funktionen utan någon lugnande eller stimulerande effekt.
- Noopept – efterföljaren till piracetam – verkar vid en bråkdel av dosen av piracetam. Till skillnad från piracetam ökar det dessutom produktionen av NGF och BDNF, två neurotrofa faktorer som främjar överlevnad, differentiering och tillväxt av nya neuroner. Ökar generellt den kognitiva förmågan och minnet, samtidigt som den ger måttlig sensorisk stimulans.
- Aniracetam – ger liknande kognitiva effekter som piracetam, men är också anxiolytisk. Den är särskilt användbar för att hjälpa sinnet att associera olika tankar och sammanföra dem till en “helhetsbild”. Utmärkt för kreativa människor.
- Fenylpiracetam – piracetam med tillägg av en fenylgrupp, vilket gör den mycket mer aktiv. Det har en kraftfull stimulerande effekt på hjärnan och kroppen, ungefär som en blandning av piracetam och koffein. Det är också känt för att vara neuroprotektivt och hjälper till att förebygga kognitiv försämring.
Observera: Eftersom racetamerna fungerar som modulerare av acetylkolin (en neurotransmittor som är viktig för minnet) måste konsumtionen av dem stödjas av en kolinkälla.
Minne
- Bacopa Monnieri – olika studier visar att denna ört förbättrar minnesbildning, konsolidering och förvärv. Det är en adaptogen och används ofta för sina anxiolytiska och lätt lugnande egenskaper.
- Citicoline – även känt som CDP-Choline, är en källa till kolin, som är en föregångare till acetylkolin, den neurotransmittor som är viktig för minnesfunktionen. Generellt sett förbättrar högre nivåer av acetylkolin minnet, särskilt när en kolinkälla kombineras med en racetam. Det ökar också dopaminnivåerna.
- Alpha GPC – en annan särskilt effektiv kolinkälla.
Förbättring av humöret
- Fenibut – en anxiolytisk förening som kan förbättra kognitionen i stressiga situationer (t.ex. tentor, presentationer och intervjuer) genom en stark anxiolytisk och avhämmande effekt. Vid terapeutiska doser försämrar den inte minnet på samma sätt som farmakologiska anxiolytika.
- Tianeptine – kemiskt sett är Tianeptine ett tricykliskt antidepressivt medel, men det är innovativt eftersom det förbättrar humöret omedelbart samtidigt som det ökar neurogenesen. Till skillnad från andra antidepressiva medel försämrar det inte minnet eller de kognitiva förmågorna.
Vad du kan förvänta dig
Nootropiska medel, med undantag för stimulantia (som modafinil, fenylpiracetam och sulbutiamin, som har omedelbar effekt), fungerar genom att öka neurotrofa faktorer i hjärnan, så det tar tid innan deras effekter blir fullt synliga.
I allmänhet är de psykoaktiva effekterna av nootropiska läkemedel mildare än de av traditionella psykotropa läkemedel (t.ex. amfetamin eller metylfenidat), men de är i slutändan mycket mer fördelaktiga. Per definition bör den dagliga användningen av nootropa ämnen vara mycket mer långvarig än användningen av psykotropa läkemedel.
I allmänhet delar nootropiska entusiaster in dessa ämnen i två kategorier: stimulantia och anxiolytika, som har omedelbar effekt och tas vid behov, och långsiktiga nootropiska ämnen (som racetamer eller bacopa), som tas dagligen och kräver en månad eller mer av kontinuerlig användning innan de visar positiva effekter på kognitionen.
Många människor tar flera nootropics samtidigt för att maximera deras kognitiva fördelar. (De “staplar” som vi talade om tidigare). Du kan till exempel kombinera koffein med L-teanin, eftersom det senare är känt för att minska den ångest och oro som orsakas av koffein, samtidigt som det fortfarande har en egen nootropisk effekt.När du tar flera nootropiska ämnen är det extremt viktigt att leta efter eventuella negativa interaktioner mellan ämnena. Examine.com och Wikipedia är en ovärderlig resurs för att hitta nootropics och deras interaktioner.
Nootropics kan verkligen vara till stor nytta för dem som vill förbättra sin kognitiva funktion och skydda hjärnan från kognitiv nedbrytning. De är dock mycket nyttigare när de kombineras med motion, hälsosam kost och meditation. Nootropics kan bara hjälpa till inom ramen för sina egenskaper, och de är absolut ingen ursäkt för att försumma andra grundläggande aspekter som påverkar den mentala och fysiska hälsan.
Säkerheten hos nootropics
Nootropiska läkemedel anses vara säkra för obegränsad användning, även om inte alla nootropiska läkemedel uppfyller detta kriterium. Fenibut, ett anxiolytiskt medel som ursprungligen utvecklades för sovjetiska kosmonauter, är till exempel ofta i fokus för diskussioner om dess nootropa förmåga att kontrollera ångest och förbättra självkänslan i sociala situationer.
Om fenibut används omdömeslöst som narkotika (t.ex. dagligen eller i höga doser) kan det leda till beroende och missbruk. Därför bör fenibut (liksom andra ämnen med anxiolytisk effekt) användas sparsamt, till exempel för att minska ångest inför en examen eller en anställningsintervju.
Dessutom bör det noteras att nootropiska läkemedel inte bör användas vid behandling av allvarliga psykiska störningar (t.ex. schizofreni, bipolär sjukdom eller svår depression) utan att först rådgöra med en specialist. Om du tar någon form av psykotropisk medicin (antidepressiva, antipsykotiska eller anxiolytiska läkemedel) är det viktigt att kontrollera om det finns några interaktioner och eventuellt rådgöra med din husläkare innan du tar nootropiska läkemedel.